skönt

Fan va skönt de var o springa av sig all ilska från tidigare problem med andragradsekvationer. Sprang för fördsta gången ute i P18 spåren, och jag min jävkla klant sprang fel. helt fel, så de hamna väl tillslut på 7 km.. Men de var ju bra, fast när man inte vet vart stigen tog vägen och de var mörkt, då blev man lite rädd. Aja, nu vet jag iaf typ vart man ska ta av till 5 km-spåret.

Davve och Micke kommer snart :)

Puss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0